Antikt, ja tack!
Idag gick jag tidigt i skolan, 9-12. Så jag och Niclas var nere i stan (Trollhättans centrum) och kollade runt lite. Vi var inne i en söt lite Antikaffär som heter Wedins antikaffär, om jag minns rätt. Där fyndade vi ett par jättefina nickelljusakar från någonstanns mellan 1890-1900. Eftersom våra gamla ljusstackar började gå sönder så tänkte vi att dessa skulle passa på vår vardagsrumms bord.Hon som jobba i antikaffären var en mycket tevlig dam, som visade runt oss, och berättade lite kuriosa om varje ljusstake som hon tog fram. Vi fick titta på tyska pråliga, tvåarmade ljustakar, små mässingsfärgade låga ljusstackar med mycket fint mönster. Känns som om jag skulle kunna gå där inne hur länge som helst, för det fanns många små roliga saker att upptäcka, och damen är mycket kunnig så det var kul att få höra lite om hur det var förr.
Det som jag tycke var roligt med just de ljusstakarna som vi köpte var att de inte var öppna i botten, utan den var igenlödd och så hörde man ett litet lågt rasslade när man skakade på dem. Roligt är att det antagligen ligger små stenar i för att ljusatken inte ska falla så lätt, eftersom nickel inte väger så mycket. Men jag fick också reda på att de är svenkstillverkade, vilket jag tycker är lite roligt. Vi fick ge 200 kr för något som i år är ca 110 år, kanske mer. Jag har ännu inte diskat av dem, så det kommer komma en bild på dem inom kort. Åh, jag känner mig helt exhalterad på grund av ett par gamla ljusstakar, men så är det när man fundar något som man verkligen tycker om.
Bilderna som jag lagt in här ovan är mina födelsedags presenter ifrån mormor och morfar. jag blev verkligen jätteglad när jag fick dem, för jag har alltid velat ha en egen fotogenlampa. Den andra var också, jättefin, och jag lärde mig idag i antikaffären att de små skruvarna som håller samman handtagen m.m är små avlånga kopparbitar som man hammrat dit för att skulle sitta fast. Hittade samma lösning på en gryta så det var därför vi tog upp det, för jag visste inte hur jag skulle förklara min stora kopparkanna, eller vad nu är för nått.Hon i antikaffären sa att hon tycker att det är synd att unga inte intresserar sig för antika saker, och att mycket förstörs. Det tycker jag med är synd, för det finns så otroligt mycket fina saker, och bara känslan att äga något som är uppåt 200-300 år är jättehäftigt tycker jag iallafall.
Kommentarer
Postat av: Annelie
Jag tycker antika saker kan vara väldigt spännande. Väldigt roligt att gå runt och kolla på (för det finns många fina saker) och fantisera om; vad det var för familj eller person som hade den där saken hemma hos sig för några hundra år sedan.. osv.
Väldigt intressant. Antika möbler är en favorit! Tänk bara Marie Antoinette (om du sett filmen) där man får se möbler, kläder, musik osv. Underbart.
Trackback
