Multimedian

När man läste på schemat så stod det att vi skulle ha seminarium i livslångt lärande, och att det skulle vara över kapitel 6. Blev lite förvånad eftersom det handlade mycket lite om boken och mer om pbl arbete. Förståd ju att man kunde använda pbl som ett verktyg att när man ska analysera äver kontexter och situtioner, men jag tyckte det var mer krånglig och nästan lite orelevant. Känslan av att jag inte uppfattade så mycket av boken på seminariumet kan ha varit för att allt gick så oerhört snabbt. Man hänger med i kristinas passionerade intresse för pedagogik, men det blev snabbt lite luddigt och man hann inte anteckna något.

Jag tycker att PBL arbetet var en anningens bökigt, när man inte har jobbat med det innan. Det gav tyvärr inte så mycket som jag hade hoppats på, eftersom vi var tidsbegrännsade inom seminariumets tidsram. Det var svårt att ta sig loss från gamla tankemönster och jag tror att det hade varit bättre om vi kunde få lite mer guidning för att uppnå det bästa resultatet.

Det som jag tycker var intressant under det första seminariumet var när vi testa vilka inlärningstilar som passar oss. Jag fick fram ett resultat som jag redan visste att jag hade. Jag är en mycket visuell person och det brukar jag ta till när jag försöker lära in saker. Som ett exempel så håller jag på att lära mig körkortsteori, vägskyltar o.s.v. Jag sitter faktiskt och ritar skyltarna i komination med en förklarande text. Då kommer jag bra ihåg om jag får visuallisera det framför mig på ett papper. 

Som jag sa tidigare tycker inte jag att delarna med pbl-uppgifterna var så bra. Vi borde fått mer vägledning i hur metoden verkligen fungerar. Men jag tror kanske att vi har fått ut någonting av det, om inte en fallande motiviation till att använda pbl. Hade varit mer lärorikt om man hade koplat det till någonting vi hade kunnat relatera till, för nu kändes det bara jobbigt och konstigt.