Multimedian

 

Jag är av generationen som växt upp med mycket teknik runt omkring mig och jag tycker att på senare tid att tekniken har blivit en stor del av mitt lärande. Inte bara för att jag går en teknisk linje i skolan utan också för att teknik har blivit en stor del av mitt liv. Inte minst på grund av den tekniska utvecklingen. Till en början tyckte jag att Säljös bok var svår att förstå, men ju fler gånger man läser igenom kapitlen desto bättre förstår jag. Det känns som det är en bok som måste växa med ett tag för att kunna ta till sig den. Jag kan nog ändå säga att jag tycker om det sociokulturella perspektivet allt mer desto mer jag läser om det.

Jag tycker att denna kursen har varit intressant, även fast jag inte har fatta det fören nu efteråt när all kunskap börjat falla på plats. Jag tror att jag är mer medveten inom lärande området nu. Jag har verktyg som kan hjälpa mig att reflektera och skapa mer användarvänliga produktioner. Jag känner att jag är mer medveten om hur vi lär oss och hur vi fungerar i inlärning med andra människor. Jag har lärt mig att detta är en viktig del, och att det är väldigt intressant.

DAGENS SAMHÄLLE

Det är svårt att inte lära, jag kan säkert säga att jag lär mig något nytt varje dag. Det som jag tycker om men det sociokulturella perspektivet är att fokuset ligger på oss människor, hur vi interagerar med varandra för att få kunskap och hur vi använder olika redskap. Jag tycker att det är intressant hur många saker i vår omvärld som medierar någonting. Det är inget man tänkt på innan, som tex att hur värdefull en käpp blir i en blind människas liv.

I det samhälle som vi lever i dag har det blivit mindre viktigt att memorera saker och läras sig det utantill. Det anses snarare viktigare att vi ska kunna anpassa oss efter situationen och kunna hantera den, till vår hjälp har vi olika redskap både fysiska och språkliga. Dessa medierar tidigare kunskaper som implementerats i redskapet. Uppvuxen under internet revolutionen så får jag mycket kunskap medierad till mig från internet. All denna kunskap kommuniceras/ interageras mellan mig och andra människor. Som Säljö (2000, s. 22) skriver så här; Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som den förs vidare.

Jag tycker om detta stycket för att jag upplever att det verkligen går till så här, och jag är fullkomligt säker att jag själv resonerar så här när jag befinner mig i vissa situationer. För att se detta ur ett lärande perspektiv kan man applicera detta på en situation, där jag tycker att situationen styr läromiljö och hur vi människor uppträder. Skolan är en stor del av våra liv och det är där vi förvärvar mycket kunskap. Men det är ändå utanför skolan som vi i interaktion med andra människor lär oss, kunskap är alltså inte begränsat till en viss miljö (Säljö, 2000, s.12). Kommunikationen som vi använder är det bästa sättet i min mening att förvärva kunskap, det är i gemenskapen med andra som vi kan blomma ut.

Jag har lärt mig att kommunikationen är viktigare än jag förstått innan. Det är inte minst viktigt för att få ett projekt att gå i land. Men det hjälper mig också att utvecklas som människa, att kunna tänka i nya banor. Detta är mycket effektiv när man skall jobba i ett projekt med andra. Genom kommunikation så kan vi som grupp lära av varandra och tillslut ”think outside the box”.

I kapitel 6 så tas det situerade lärandets natur upp, att våra handlingar är situerade i olika sociala praktiker. Jag tycker om detta textstycket som finns i Säljö (2000, s.128); ”Individen handlar med en utgångspunkt i de egna kunskaperna och erfarenheterna och av vad man medvetet och omedvetet uppfattar av vad omgivningen kräver, tillåter eller gör möjligt i en viss verksamhet.” Det som jag har lärt mig den ”hårda” vägen är att alla situationer kan uppfattas på samma sätt runt om i världen. Man måste ha en bra förståelse för hur människor i andra kulturer tänker och uppfattar saker. Vi är färgade av vår kultur i de fysiska och intellektuella redskapen, därför är det viktigt att ha en förståelse för att det kan finnas skillnader (Säljö, 2000 s. 81). Sedan är det så att vi har olika sätt att mediera, och detta ger oss olika perspektiv på ett objekt eller en företeelse. (Säljö, 2000 .s 97).

Definitionen på edutainment är: Edutainment är en kategori av program till datorer och TV-spel som kombinerar lärande med underhållning. (Wikipedia, 2010) Jag tycker om denna formen av lärande för att den ter sig på ett visuellt sätt. Detta är en digitalgren utav lärandeprocesser, och jag tycker att de medierar kunskap på ett mycket bra sätt. I och med interaktionen man kan skapa mot redskapet så uppkommer en mer interaktiv läromiljö, och som jag tidigare skrivit så är kommunikation/interaktion det bästa sättet att förvärva kunskap. Trots att tekniken är ett nytt sätt att mediera kunskap så skriver Säljö (2000, s. 12) att detta inte förändrar lärandet utan bara dess villkor.

Det som jag tycker att dessa edutainment program har som fördel är att det kan motivera användaren på ett helt annat sätt en vad en text kan göra. Jag tycker att motivationen är den viktigaste komponenten vid mitt eget lärande. Som jag skrivit tidigare kan inte människor undvika att lära. Som Säljö (2000, s.28) skriver så frågar han sig vad är det som gör att människor väljer att engagera sig och motivera sig i vissa läroprocesser, medan det kan vara svårt att skapa det engagemanget i andra sammanhang. Det är just därför jag tror att edutainment har övertaget med sin interaktivitet och variation. Med detta menar jag att en edutainment kan innehålla flera olika redskap som medierar kunskap, som gör att det kunskapen kommer i flera olika former som kan hjälpa oss att förstå bättre.

SYN PÅ LÄRANDE

Det som skiljer dessa två män ifrån varandra är att Vygotsky tror att lärande skapas genom kommunikation och interaktion mellan människor, Piaget tycker att det bästa sättet att förvärva kunskap är genom att själv experimentera och skapa sin egen kunskap. Människans intellekt är i fokus skriver Säljö (2000, s. 49) och människans kunskapsbild skapas i samspel med omgivningen. Dessa olika synsätt kan man ha nytta av vid utveckling av olika interaktiva inlärnings sätt. Jag tycker att båda synsätten har en viss charm och man skall inte utesluta den ena för den andre. Jag tror att det hade blivit en bra kombination om man slog ihop dessa två. Förståelsen som man får från interaktion med människor och med omgivningen skulle skapa en kraftfull inlärningsplattform. Jag tycker att det är viktigt att man få uppleva och upptäcka själv, men behöver lite vägledning genom kommunikation med en handledare. Det skall vara en som finns där och hjälper till om man behöver det, och inte säger alla svaren.

PBL – PROBLEMBASERAT LÄRANDE

Under två seminarium fick vi testa på PBL, Problembaserat lärande. Det går ut på att man skall definiera ett problem, resonera kring det och komma på en lösning. Det kan nog vara en bra metod om den görs på ett ordentligt sätt och alla som skall vara med är engagerade. Det är bra att få träna på att tänka kritisk runt en situation eller produkt. Detta gör oss bättre på att sätt oss in i olika perspektiv som hur användaren kommer reagera. Jag tycker att det alltid är bra att titta på en produkt/situation från olika perspektiv. Det utvecklar förmågan att värdera problem och lösningar. Jag kan ännu inte avgöra om jag tycker om denna metoden, eftersom vi inte fick chansen att göra det ordentligt, men jag kan ju självklart se dess fördelar.

SAMMANFATTNING: Mitt eget lärande.

Nu har kursen nått sitt slut, och trots att den har varit bökig vissa delar kan jag ändå se ljusglimtar. Jag vill kunna säga att jag har lärt mig mycket, och jag tycker att många av teorierna i det sociokulturella perspektivet är mycket bra. Jag har lärt mig att dte är vikigt med kommunikation mellan människor för att skapa kunskap. Jag tycker om att arbete individuellt, men jag kan nu ser fördelarna med att göra saker mer i grupp. Det ger oss möjligheter att kunna reflektera på ett bra sätt över vårt projekt och komma på nya lösningar som jag skrev tidigare. I det individuella arbetet måste jag börja lite mer på mig själv som designer, och jag kan nu se det positiva med att ha en grupp som man kan stödja sig emot, och få inspiration ifrån.

Mina svagheter som designer uppkommer när det inte finns någon konkret beställare som man kan luta sig lite emot. Det är svårt att skapa för någon som man inte vet någonting om. Jag tycker inte att jag är en dålig designer men att jag kan låsa mig id vissa situationer som jag känner mig obekväm i. Jag försöker att lite på mig själv och följa min instinkter på vad som skulle kunna bli ett lyckat koncept. Mina styrkor är att jag är duktig på att se helheter, vad som passa in och inte. Jag är också bra på färg och form, så att det blir en fin helhet.

KÄLLFÖRTECKNING

Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Essä – påverkan Nät-communitys

 

Inledning:

Populariteten för sociala communitys har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Facebook är en av de största som finns, och har i december 2009 över 350 miljoner användare världen över. (Wikipedia a, 2009) Communityn skapas 2004 av en student vid namn Mark Zuckerberg och var från början en nätgemenskap för bara Harvard studenter, men expanderade snabbt för att sedan innefatta fler amerikanska universitet. (Zywica, Danowski, 2008) Från början var Facebook tänkt för bara studenter skriver Zywica och Danowski (2008), men under 2005 började man satsa för att nå ut till en större skala av användare. Facebook växte därefter snabbt och blev år 2007 tredje populäraste sajten med över 22 miljoner unika besökare och 15 biljoner sidvisningar. (Freiert, 2007)

 

Anledningen till att jag ville skriva denna essä är för att Facebook har blivit så stor och alla pratar om det. Något som jag vill ta reda på är hur detta webb community påverkar oss i vår vardag och vad det kan ha för konsekvenser för oss som personer. Jag har val att rikta min mig på unga människor, den så kallade nät-generationen (Tapscott, 1998).

 

Så därför lyder min frågeställning så här:

Hur påverkas unga av sociala nätverk?

 

Användandet av Sociala media

I en undersökning av Lenhart (2009, s.1) visar hon statistik om användningen av sociala medier bland vuxna i USA. Hon skriver att det fokuseras mycket på barn och unga vuxna som användare av sociala nätverk, medan vuxna utgör den största delen av användare. Men enligt statistik som hon visar upp så är det ändå de unga som har större sannolikhet att använda sig av sociala nätverk, med 75% av unga vuxna (18-24) gentemot bara 57 % av vuxna (25-34). Som Lenhart (2009, s.1) visar upp är kärnan av användarna av sociala nätverk de unga. Jones och Fox (2009, s.3) påvisar också att det är mest tonåringar och unga vuxna (18-32) som använder sig av internet för att kommunicera och underhållning. I deras undersökning så kommer de fram till att unga vuxna (18-32) i online aktiviteter använder sig 67% av dem sig av sociala nätverk.

 

Generation Y – Nät-generationen

Generation Y kallar Jones och Fox (2009) för Nät-generationen och åldersspannet är personer som är födda mellan 1977-1990. En annan definition av Tapscott (1998, s.3) är där han refererar Nät-generationen av barn som år 1999 kommer vara mellan åldrarna 2-22. Dessa människor har under sin uppväxt tagit del av den digitala utvecklingen och som Tapscott (1998) kallar sin bok för ” growing up digital” summerar detta mycket bra då många människor kommer i kontakt med teknologi i ung ålder. Just nu pågår det en kommunikations revolution hävdar Tapscott (1998, s.2) och detta formar människorna och världen vi lever i.

 

Som Turkle (1995, s.11) förklarar genom att ta upp ett exempel om sig själv att för ett decennium sedan så kallade hon datorn för ett andra jag. Man kan se det som en mer sluten relation mellan två personer; en person ensam med en maskin. Men om man ser till dator användningen idag ser den helt annorlunda ut. Turkle (1995, s. 11) visar upp att relationen som tidigare fanns mellan person och dator byts nu ut mot ett snabbt växande system av nätverk, som tillsammans kallas för internet. Detta kraftfulla medium kopplar samman miljontals människor i nya rum som förändrar vårt sätt att tänka, vår sexualitets natur, våra samhällsformer, själva våra identiteter.

 

Enligt Jones och Fox (2009) har grupperna tonåringar och generationen Y (internet användare 18-32 år) större sannolikhet att använda internet för underhållning och kommunikation med vänner och familj. Jonsson (2009, s 17) skriver om hur speciella rum skapas och genom dessa så skapas kommunikation mellan olika människor. Dessa rum bildar ett socialt nätverk i den virtuella världen.

Jonsson (2009, s. 11) definierar sociala rum som en plats där vi möter andra människor, där det skapas kontakt mellan individer. Det sociala rummens karaktärsdrag kan både förekomma virtuellt och fysiskt, och som exempel på detta tar Jonsson (2009, s.11) upp chattar, nätverk på internet, e-post och mobiltelefonen när det kommer till de virtuella rummen, och torg, park eller gaturum för de fysiska platserna.

 

Det som man kan se som Jonsson (2009, s.15-16) är att olika sociala nätverk skapar olika kapitel i det sociala rummet. Hon förklarar detta genom att nätverken får du möjlighet att umgås med människor som har liknande intressen, liknande uppfattningar eller befinner sig på samma plats. Precis dom Turkle (1995, s.11) som jag tidigare nämnt i texten är detta en kraftfullt medium där miljontals människor kopplas samman.

 

Vad påverkar?

Thulin (2004, s.14) hävdar att nu när allt fler människor har tillgång till att använda datorer så har det startats en debatt kring teknikens konsekvenser för människors sociala liv, och deras sätt att umgås med varandra. Som även Zuwica och Danowiski (2008 s. 3) skriver också Thulin om att det sker ett skifte i social kommunikation. Social nätverk framför allt kan man se ha förändrat ungdomars kommunikations mönster och hur de framställer sig både online och offline (Zuwica, Danowiski, 2008 s. 3).

 

Thulin (2004, s.16) skriver att det som ofta beskriver internet är en plats där människor lever ut sina personliga fantasier, spelar rollspel, diktar upp och experimenterar med sina identiteter. Den mån av identitet som finns på internet idag möjliggör att man kan låtsas vara någon annan än den man är. Jonsson (2009, s.16) tar upp Facebook som ett exempel över ett socialt nätverk där man får skapa sin egen profil och person. Som Thulin (2004) tidigare har tagit upp så stämmer även Jonsson (2009) in i att det kan skilja sig i det man lägger upp på sin profil, och hur man är i den fysiska världen. Jonsson hävdar att många lägger på en social och positiv framtoning i den virtuella världen medan de inte klarar av dessa sidorna i den fysiska världen. Internets anonymitet kan därför vi viss mån som denna hjälpa till att förbättra självförtroendet. (Zuwica, Danowiskij (2008, s.5).

 

Det råder inga tvivel om att delar av världens befolkning så har internet fått en stor betydelse för socialkommunikation, och enligt Thulin (2004, s.15) råder många oenigheter om hur detta egentligen påverkar människors kontaktmönster socialt och geografiskt och vad detta skulle innebära för samhället på lång sikt. Thulin svara på detta genom att ta en vanlig hypotes som är att internet framväxten av virtuella gemenskaper ger upphov till geografiskt allt mer uttänjda sociala kontaktmönster. Thulin (2004, s.15) skriver också att den virtuella gemenskapen antas från den traditionella platsbaserade vara befriad från rumsliga restriktioner och från kopplingar till den plats människor bor och vistas. Den geografiska närhet som förr var en förutsättning för social samvaro, är i dagens samhälle inget hinder, då människor knyts samman och kan mötas på nätet.

 

Vissa ser denna nya gemenskap över nätet som något som kommer knyta människor närmare varandra medan andra ser det som en utveckling mot social isolering. Så det finns en oro i samhället när det handlar om våra barn och ungdomar skriver Thulin (2004, s.22) och hur mycket tid de ägnar vid sina datorer. Aktiviteter så som spel, chatta, eller surfa på nätet nedvärderas gentemot mer ”meningsfulla” fritidssysselsättningar som att umgås med kompisar, spela fotboll eller dylikt, blir lidande. Thulin (2004, s.22) förklarar att allt fler väljer att sitta framför dator och gör prioriteringar bland aktiviteterna utanför bostaden. Detta ses av många som negativt och leder till en ökad utveckling mot social isolering, och på sikt försämrad livskvalitet för individen.

 

Precis som Tapscott (1998, s.114) skriver så skiljer sig inte nätgenerationen sig ifrån sina föräldrar i den mån att de måste vara många olika saker för olika personer. Det finns hela tiden saker som måste göras och kräver deras uppmärksamhet. Thulin (2004, s.22) konstaterar att ungdomar ägnar mycket av sin fria tid i hemmet där tv-tittande och konsumtion av massmedier har en central plats. Ungdomarnas egna datorer kan då i viss mån fylla samma funktion som tv:n gör. Som Tapscott (1998, s.114) förklarar kan datoranvändningen vara avkopplande. Men som allting finns det olika sidor av allt, vissa tycker att det är avslappnande att sitta framför internet medan andra tycker att tiden bara rinner iväg och de känner sig stressade över det.

 

Individen

Som tidigare har nämnts så har sociala nätverk förändrat ungdomars kommunikationsmönster och hur de framställer sig själva både online och offline (Zuwica, Danowiski 2008, s.3). Lenhart och Madden (2007, s. 1) tar upp att det kan vara en omvälvande tid under tonåren och psykologer har konstaterat att under denna period sker identitetsbildning och rollutveckling. När vi är ute i olika situationer på nätet måste vi visa aspekter om vilka vi är och detta skriver Tuson och Lajuen (2009, s. 2) är inte alltid det lättaste. Detta påverkar individen i den mån att de måste välja vad de vill berätta om sig själva beroende på vilka sociala normer och förväntningar som finns i situationen.

 

Zuwica och Danowiskij (2008, s.3) skriver att eftersom många ungas liv består av online komponenter så är det viktigt att förstå det viktiga i användarnas självpresentation, och hur detta påverkar deras online status, och hur psykologiska egenskaper så som social kompetens och självförtroende kan gå han i hand med online och offline popularitet.

 

Som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp genom att nämna en studie gjord av J, White år 2005. Denna studie ledde till att man kom fram till att användarna på samma sätt som i skolan kunde uppnå social status. Det som menas med detta är att det är möjligt att bli populär online, och att karaktärsdragen för popularitet i skolan offline även finns online. Karaktärsdragen som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp som kan bidra till användarpopularitet ökas är ”The Wall” del av Facebook profilen där andra användare kan lämna meddelanden. En annan är vän listan, som visar hur många vänner användaren har och användarens koppling till vänner på andra skolor. En tredje bidragande anledning skulle kunna vara möjligheten att gå med i grupper eller klubbar, och även upplandningen av bilder, intressen, kontaktinformation eller unik information om användaren.

 

Sociala nätverkssidor tilltalar unga skriver Lenhart och Madden (2007, s. 1 part 1 ) eftersom den infattar många online verktyg och underhållning som de tycker om. Men för att kunna ta del av förmånerna av socialiseringen och skaffa nya vänner, avslöjar ungdomarna information om sig själva. Lenhart och Madden (2007, s.2) förklara detta med att vara något som normalt används vid en stegvis offline lära-känna-dig process. (namn, skola, personliga intressen o.s.v.) På sociala nätverkssidor läggs denna informationen upp online, och kan ses av vem som helst.

 

Sociala nätverk är inte de första som får kritik bland föräldrar och i en studie som Lenhart och Madden (2004, s.2) gjorde 2000, tiden före sociala nätverk, rapporterades det att 57% av föräldrarna var oroliga att främlingar kan kontakta deras barn. Lenhart och Madden (2004, s.2) har också frågat ungdomar i sin studie vad de gör för val i den information som de lägger upp. Och svaret blev att det spelade stor roll på kontexten i utbytet av informationen.

 

Diskussion:

Jag är själv en del av Nät-generationen och har under större delen av min uppväxt använt en dator. Och jag tycker, som Turkle (1995, s.11), att datorn är som ett andra jag. Mitt användande av datorn har blivit mycket mer utåtriktad allt eftersom jag blivit äldre. När man var yngre ägnade man sig mer år spel och underhållning, både på och utanför internet. Nu när jag är äldre så kan man säga att datorn blivit mitt ansikte utåt, jag använder mig av sociala nätverk med min personliga profil, på onlinespel har jag en avatar som får representera mig utåt.

Det som gör internet och de sociala nätverken är att de är ett så otroligt grenverk av kontakter mellan olika människor. Detta gör att jag kan hitta nästa vem som helst av gamla barndomsvänner, nuvarande jobbarkompisar m.m. Det är skönt att kunna samla alla människor på ett ställe det är det som är så praktiskt med nätverken. Men om man ska se det från ett kritsikt perspektiv så skulle jag säga att relationerna som man har på internet känns mer flyktiga, efter som man själv och den man pratar med inte befinner sig på samma fysiska plats.

 

Sedan kan jag se problem med den relativa anonymiteten som finns ute på internet som säker finns infiltrerad på de sociala nätverken också. Det känns konstigt att många framställer sig helt annorlunda när de är ute på internet. Att man måste gömma en del av sig själv för att passa in i de sociala normerna så inte någon konflikt uppstår. Detta sättet att vara över internet kan kanske påverka oss som tonåringar, och på olika sätt förändra framtida beteendemönster på internet. Som Zuwica och Danowiski (2008, s.3) skriver så håller ungdomars kommunikationsmönster på att ändra sig. Man kan fråga sig om det kommer bli till det bättre? Jag tror inte att vi kommer bli minde sociala av att använda sociala nätverk, men vi kommer nog att uppskatta de fysiska mötena mer än förut tror jag.

 

Beroendet som jag tror uppkommer i kontakt med sociala nätverk som Facebook är den mänskliga egenskapen nyfikenhet. Det är den som gör att vi tycker om att använda sociala nätverk och gör att vi fortsätter använda dem. Tyvärr har jag inget belägg för denna informationen, men av egen erfarenhet och diskussion med andra kommit fram till att nyfikenhet har en central roll. Jag tror att det finns någonting inom oss som gör att vi tycker om att vara uppdaterade i vad andra människor gör. Det är en av anledningarna som jag tror att Facebook har fått så stort genombrott. Jag kan skriva inlägg om vad jag gör just nu, och andra kan se det och kommentera. I den här situationen tror jag att det finns två olika drivkrafter inom oss. Det första är att vi tycker om att få uppmärksamhet, genom att lägga upp något vi tycker är intressant och få feedback på det. Vi tycker om att få feedback, det spelar ingen roll om den är positiv eller negativ för hur som helst har man fått uppmärksamheten man ville ha.

 

Men när går denna nyfikenhet över till ett beroende? Jag skulle nog säga att det är när man inte är online och känner sig frustrerad över att inte vara online. Vilket jag personligen upplevt efter att det har inträffat något kul och man vill veta mer. Så man kan säga att nyfikenheten har sin baksida i att man blir känslomässigt fast och att detta i sin tur leder till frustration och rent ut sagt ångest. Ångest är kanske inte den känslan som kommer i första hand, men kanske uppkommer som något sekundärt. Att man på olika sätt skjutit upp saker runt om kring sig till sett senare tillfälle som sedan kommer tillbaka och biter en i svansen. Det är ens eget ansvar att ha så pass mycket diciplin på sig själv så att man inte låter detta gå till överdrift. Det kan nog vara svårt för speciellt yngre att ta sig i kragen och göra det som måste göras.

 

Slutsats:

Det som man kan dra som slutsats här är att communityn påverkar oss mer än vad vi kanske tror. Jag tror att eftersom detta fenomen har blivit en så stor del av våra liv så måste den påverka oss på något sätt, sedan är det från person till person hur det visar sig, och även socialgrupp. Men på ett eller annat sätt värdesätter vi användningen av de social communityn, annars hade det inte blivit så populärt som det är idag. Men som det är med allt så finns det både negativa och positiva sidor också även här. Människor kopplas samman, och kontakter knyts över hela världen. Jag tror att sådana här kontakter är viktiga då de ger oss möjligheter att utforska människorna runt oss, även om dessa relationer ibland ses som mindre värda gentemot ansikte-ansikte kommunikation. Dock i dagens samhälle pågår en kommunikationsform och man ska kanske inte underskatta detta nya sätt att kommunicera.

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor:

 

Freiert, M. (2007). Facebook now ranked 3rd in page views; Myspace down nearly 20%.

[Elektronisk] Complete, Inc. Tillgängligt http://blog.compete.com/2007/09/11/Facebookthird-biggest-site-page-views-Myspace- down/ [2009-12-30]

 

Jonsson, P (2009). Offentliga rum och utsuddade identitetsbegrepp – en resa mellan det virtuella och de fysiska i tid och otid.. SLU, Sveriges lantbruktsuniversitet. Anarp.

 

Jones, S & Fox, S (2009). Generations online in 2009.

Pew Internet and American Life Project Report.

 

Lenhart, A. & Madden, M. (2007). Teens, privacy, & online social networks – how teems manage their online identities and personal information in the age of Myspace.

Pew Internet and American Life Project Report.

[Tillgänglig] http://www.pewinternet.org/pdfs/PIP_Teens_Privacy_SNS_Report_Final.pdf [2009-12-30]

 

Tapscott, D. (1998). Growing upp digital – the rise of the net generation.

The McGraw-Hill, inc. New York

 

Turkle, S. (1995) Leva.Online. Massachusetts institute of Technology. Stockholm, Norstedts Förlag Ab.

 

Tosun, L,P, Lajunen, T (2009) Does internet use reflect your personality? Relationship between Eysenck´s personality dimensions and internet use. Computer in Human behavior, Elsevier

 

Zuwica, J. & J. (2008) The faces of facebookers: Investigating social enhancement and social compensation hypotheses; predicting FacebookTM and offline popularity from sociabiliy and self-estem, and mapping the meaning of popularity with semantic networks. Journal of computer-mediated communication.

Idag hade vi den sista Workshopen innan det så kallade "jullovet". Tycker att jag och min grupp skötte oss exemplariskt, och fick ihop en bra redovisning och demostartion. Det är otroligt att det känns som en helt ny värld har öppnat sig sedan jag hitatde alla sätt som man kan synkronisera olika sjänster. Möjligheterna är nästan oändliga känns det som. Om man ser till Google Gear, kan man göra allt både online och offline . Känns mäktigt på något sätt att alltid kunna ha kontroll över allt.

Men jag är som sagt nöjd med workshopen. Sedan kan man ju tycka lite si och så om fördelningen emellan grupperna, men annars tycker jag att allt gick mycket smidigt. Synd bara att encore inte finns på datorerna, hade varit kul att få testa mer själv, det gäller galleri-gruppen med, hade viljat testa lite mer olika och inte bara för wordpress, för jag är helt lost när det kommer till att sätta upp en egen wordpress utanför skolan. Men jag tycker att det var ett mycket snyggt och praktiskt galleri som jag skulle kunna tämnka mig att använda i framtiden.

Nu blir det dags för julov, i 4 dagar. :D Godjul.

The red yarn (Den röda tråden) from Julia Holmblad on Vimeo.

Processbeskrivning Videoproduktion

Produktion: Den röda tråden

 

När jag skulle välja idé för min produktion kom min favorit barnbok snabbt upp i mitt huvud. Den heter Historien om någon, och är skriven av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Man kan se den som en thriller för småbarn, och jag som liten trollbands av denna enkla men ändå spännande historia. Det jag visste när jag började mitt förarbete var att jag ville göra sagan lite mer mör och läskigare, alltså göra en mer vuxenversion av den. Så därför valde jag att inte göra hela sagan som den var i boken, utan tog ut de viktigaste bestånds dalarna och gjorde det mer till mitt eget. Men själva grundidén finns kvar, eftersom det viktigaste i hela storyn är vad som gömmer sig i slutet av den röda tråden.

 

Redigering:

Jag gillar idé om att den röda tråden visar vägen för publiken för då kan man leda deras uppmärksamhet en aning. Därför valde jag att hela filmen skulle vara svartvit, vilket jag nu i slutet tycker blev väldigt bra. Jag vill med det svarta skapa en mer mystisk känsla och alla skuggor syns mycket bättre i svartvit. Sedan tycker att personligen att svartvit är mycket bättre än färg, i alla fall när det kommer till vissa produktioner där man inte vill få ett grötigt intryck.

 

Eftersom jag valde att filma i en källare som är överfylld med färger så tycke jag att det skulle bli mycket bättre i svartvitt, och att det hjälper till att skapa mer fokus på tråden. Tråden skulle lätt kunna försvinna i all färg, så jag valde att applicera en Pleasantville-effect på mina spår. Den gör så att alla färgkanaler förutom den röda som jag valde skärs bort. På detta vis kunde jag skapa bakgrunden i svartvit medan tråden fortfarande var röd. Genom att använda effekten color-effect på videospår 1, och en Chroma-key på videospår 2, skapar man denna mycket effektfulla effekt. Det som var svårast med denna effekten var att de båda videospåren måste vara helt synkade, för annars blir den röda tråden konstig.

 

Jag tycker att denna effekten gav filmen ett häftigt intryck och gjorde den intressantare. Det var roligt att kunna göra en effekt som så mer avancerad ut än vad den egentligen var att göra och att det gjorde så att filmen ser lite mer proffsig ut. Det är viktigt hur man lägger upp en bild, och hur man kan leda åskådaren och jag tycker att detta var ett roligt sätt att göra det, visa det man vill att åskådaren ska se, små detaljer. Det som jar svårast med denna effekten var att den tog upp alla röda och orangafärger, vilket gjorde det svårt att bara den röda tråden blev i färg, men efter att pillat med olika inställningar kom jag hyfsat nära att komma till att bara den röda färgen syntes.

 

Klippning:

det största misstaget jag gjorde när jag filmade vilket hade stor påverkan på mitt klippnings arbete är att jag inte tänkte på vinklar och hur tråden låg utlagd. Pågrund av detta och långa tagningar var det svårt att få ett fint flöde på filmen, eftersom de långa tagningarna var svåra att klippa. Jag har klippt min film på tre olika ställen, och för att försöka få en så slät övergång som möjligt har jag valt mörka platser, och lagt in en fade, och även i rundgående rörelser, som tex. I början på filmen då kameran filmar en dörr som ska stängas, för att sedan filma i en rund rörelse från dörren kändes detta som ett av de bättre ställena att klippa på. Sedan i trappsenen blir det svart ett litet tag i kameran och här satte jag in en fade till nästa klipp, som fick börja helt svart för den bästa övergången. Det var sedan i den sista klippet som det var svårast. Där lade jag in ett svart mellan rum för att skapa en tidsförflyttning, och på så vis komma undan min något bristande filmning.

 

Ljud och musik:

När det kommer till ljudet så valde jag att ta bort allt ljud ifrån filmningen jag gjorde. För de första lät de inte bra, detta för att jag inte hade med någon extra ljudutrustning när jag filmade. Men i min grundtanke hade jag inte tänkt ha med några miljöljud och dialog av någon form. Så nästa gång jag ska filma ska jag tänka mer på ljudet, om det bestäms att det ska användas ljud ändå så slipper man filma om allt. Det är även svårt att hitta bra musik till sin film som skapar den rätta känslan. Jag tycker att det är synd att jag har samma ljudslinga loopad i min film eftersom det tar bort lite av spänningen i min mening. Men om jag hade blandat det med annan musik som inte passade ihop alls hade detta med fått en negativ effekt, och förstört helhetsintrycket.

Musiken jag använde kommer ifrån soundsnap som är en fri sida för ljud och den är skapad av en användare som kallar sig för BlastwaveFX. Därför kan jag lägga upp min film, utan att hamna i copyright problem.

 

Komprimering:

Denna del av arbetet var det som krånglade mest. Troligt vis för att jag inte har så mycket kunskap i komprimering. När jag efter många försök med Sörens squeeze, inte fick ut en bra komprimering testade jag med avids inbyggda exportering. Med denna blev det lite klarare eftersom det inte fanns fult lika många funktioner att bli förvirrad över. Genom en liten putt åt rätt riktning av lennarth fick jag tillslut ut en komprimering, men som ej matchade storleken för distrubitionsmediumet, i detta fallet Youtube och Vimeo. Där man får ha 1 GB kontra 500 MB utrymme att lägga upp videos på. Jag lärde mig att om man vill få ned storleken på filen kan man minska pixelytan i bilden. Min film var från början 1080p x 720p i storlek. I komprimeringen minskade jag den till 680p x 460p och fick resultatet en bra video att lägga upp på webben. Jag vet fortfarande väldigt lite om komprimering men nu vet jag i alla fall hur jag ska göra för att få en helt okej kvalitet, till det ändamålet som jag hade, att lägga upp den på webben.

 

Tankar:

Om jag skulle få göra om filmen med alla kunskaper som jag har nu, finns det en del saker som jag skulle vilja ändra på. Jag skulle ha suttit ned och förberett lite mer. Tyckte i början att jag hade planerat tillräckligt och visualiserat min film ordentligt men när jag nu ser tillbaka på hela arbetet har det sina små brister. Jag skulle ha filmat mer och testat mig fram lite mer, tagit många fler tagningar för att ha mer och välja mellan i redigeringen. Men jag tycker ändå att jag har lärt mig mycket under kursen genom att få sitta och pilla i programmet med praktiska övningar, och få testa sig fram själv. Det jag har lärt mig kan jag inte riktigt skriva ned på papper men det finns i huvudet. Så därför är det svårt att teoretiskt svara på vad jag lärt mig, det är lättare att praktiskt genomföra det.

 

Men jag tycker att kursen har varit jätterolig, och jag har insett att det är filmning jag vill jobba med, så SVT here I come!

 

Idag så har jag filmat min film. Allt gick mycket smidigt, men jag fick göra lite ändringar ifrån filmmanuset när jag väl kom ut på filmplatsen. Allt funkade inte riktigt och när man gick runt med kameran fick man nya idér som funkar bättre än de gamla. jag började med att filma utomhus, för att sedan gå in där merparten av min film skall äga rum. Jag valde att filma i HD format 1080i/50p för jag ville få så bra grundmaterial som möjligt. Om detta speglar av sig på det slutgiltliga materialet vet jag ej, men att grunden är så bra som den kan vara är ett plus.

För att min idé om att göra en "pleasantville effektet" skulle kunna gå och göra var jag tvungen att ta bort att rött från hela huset. Jag ska nämnligen ha hela filmen i svartvit och tråden ska vara röd. Det gick bra, trodde jag tills jag började redigera. Men det visade sig att den röda i "Color effekt" även reagerade på orange så att det ser lite roligt ut på vissa ställen, men det fungarar, det ser inte helt fel ut.

Sedan det största felet jag gjorde under hela inspelingen var att jag inte tänkte på vinklar, och var skuggan av kameran hamnar. Detta har förstört några av mina tagningar, plus att jag gjorde långa tagningar som gjorde det svårt att klippa i filmen. Me det var roligt att filma och göra allt förarbete. Vilket inkluderade i att stöka ned och hälla ut mjölk på golvet för att skapa rätt feeling.

Jag lyckades filma klart på den dagen och den tiden jag avsatt till. Eftersom det blev krångligt att åka ut till orust för att filma var jag tvungen att bli klar med filmningen under en dag. vilket jag klarade av och fick tillräckligt med bra tagningar för att kunna börja redigera.

Pitch – Historien om någon.

Vad skulle du göra om du kom hem till ditt hus och upptäcker att det är någon som varit där, eller är där fortfarande? Du märker redan i tamburen att det är något/någon som varit där, det är nämligen en stor våt fläck mitt på golvet. Du höjer blicken mot vardags rummet som ligger nedanför hallen. Där är allt i en enda röra, ett bord ligger vält och allt ligger huller om buller, blommkrukor ligger på golvet. Mitt på golvet ligger din röda stickning med maskor spretandes åt alla håll. Men du kan inte se skymten av garn-nystanet.

 

Du ser dig runt och märker att den röda tråden ligger längs golvet och försvinner in under matsalsbordet. På några av bordsbenen har garnet lindat sig på ett mycket besynnerligt sätt, som om någon gått runt dem ett antal varv.

 

Garnet fortsätter ut i köket och där se du att fiskarna du skulle ha till middag ligger uppätna på köksbänken. Du går fram till dem och tar upp ett av dem, skelettet är helt renrakat. Du kan se i ögonvrån att kylen är öppen och att ett tomt mjölkpaket ligger och droppar ned på golvet.

 

Nu tar garnet en ny riktning och leder dig bort mot källartrappan. Det är mörkt i källaren när du följer garbet ned för trappstegen. Även här ligger saker huller om buller, men tråden likar sig smidigt emellan dem in i inner-rummet som finns där nere. Tråden går upp i ett stort skåp som som står där i ett hörn. Dörren står på glänt, när du kickar in i skåpet ser du en stor låda. När du tagit upp lådan och stoppar ned handen, klöser det till. Det sitter en katt i lådan tillsammans med ditt röda garnnystan.

 

Varför vill jag göra den här filmen?

Min film idé bygger på en av mina absoluta favorit böcker genom tiderna ”Historien om någon”. Det var en sådan bok som lånades om och om igen, och som jag nu ca 17 år senare fortfarande tycker har samma charm.

 

Det är samma idé som i boken, men jag har ändrat några saker, som jag inte kommer kunna fixa fram, som tex. En stor blå vas, som en katt måste få plats i plus att jag inte har någon vind så det får bli källare istället. Men det är bra för då bryter jag inte mot copyrighten, eftersom jag inte tar storyn rakt av.

 

Det som gör att jag vill filma denna storyn är att den har många bra element för en bra film. Den har spännande element och låter publiken få tänka själva och fantisera om vad det är som gömmer sig i andra änden av snöret.

 

Jag tycker att lite mystiska filmer är mer roliga och titta på, så därför vill jag göra en sådan för att se om jag kan göra den spännande och kuslig, eftersom det är något som fascinerar mig. En annan anledning till att jag vill göra denna storyn är att det kommer bli en liten utmanning eftersom jag tänker mig att filmen ska vara helt svartvit, fast det röda garnet i färg. Jag tror att detta kommer ge mig förmågan att kunna rikta publikens uppmärksamhet dit jag vill, vilket kan bli riktigt bra.

 

Tidsplan: Jag har hyrt kamera från den 19-21:e okt. Jag tänkte göra min test dvd på måndagen den 19:e. För att se att allt fungerar, och sedan filma hela filmen den 20:e. Eftersom jag ska filma ute på Orust kan jag bara lägga en dag, jag tror att en dag ska räcka bra. Sedan den 21 lämnar jag in kameran och för över det jag filmat till Avid. Jag ska lägga hela den helgen efter för att klippa ihop den. Veckan där på blir dte till att spela in berättarrösten, om jag nu ska ha en sådan. Inte riktigt bestämt ännu.

 

 

1. Kameran går mot trappan, det ska vara skum stämning ute. Klipper till nästa.

2. Dörren, hand förs mot handtaget och öppnar hela dörren så man ser in.

3. HB på hallen, så att man ser fläcken precis framför sig, sedan gå inåt rummet.

4. Glider över rummet, stökigt, ser stickning, in zoom. Följa tråden.

5. Följer tråden under bordet. Krypande.

6. Hel eller. Halvbild kök. Ej se hela köket. Inzoom på fisk. (Kanske ta upp fisk)

7. glida över köket till kyl, HB, (längre tagning se mjölk droppa)

8. följa tråden till källardörren, smygande rörelser, försiktigt.

9. Se garnet plus tårna (nedför trappa), glidning över rummet när nere.

10. Följa den genom bråte, nära. Ska undersöka sakerna.

11. HB skåp, ännu en gång smygande rörelser, försiktigt hand mot handtag, inzomm i skåpet.

12. Ser två hände ta ut låda, synvinkel lätt uppifrån. Lika när katten kommer upp.

 

mashup from Julia Holmblad on Vimeo.