Efterproduktion/Workshop
Den första uppgiften tycker jag var kul, vi skulle göra en Phong spel. Och jag tror att många lika så jag gick loss på 8-bitars ljud och blippande. Väldigt kul :D
Känns väligt bra inför projektet att vi inte känner oss helt alienerade med programmet som vi ska använda. VI har börjar lite med projektet, är fortfarande i planeringsstadiet. Kom fram till i torsdags att det är bäst att planera och strukturera hela arbetet innan pitchningen om en månad för lärarna. Gäller att vara så förbered som möjligt. Vill ju inte att de ska såga vara ideér helt.
Har gjort färdigt den första inlämmningen för Kognition och interaktion, vilket känns jätteskönt. inte ute i sita minut för en gångs skull. Riktigt stolt att jag kunde koncentrera mig och verkligen göra den helt färdig. Victory is mine!
Essä- Nät communities påverkan (Slutgiltlig)
Essä – påverkan Nät-communitys
Inledning:
Populariteten för sociala communitys har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Facebook är en av de största som finns, och har i december 2009 över 350 miljoner användare världen över. (Wikipedia a, 2009) Communityn skapas 2004 av en student vid namn Mark Zuckerberg och var från början en nätgemenskap för bara Harvard studenter, men expanderade snabbt för att sedan innefatta fler amerikanska universitet. (Zywica, Danowski, 2008) Från början var Facebook tänkt för bara studenter skriver Zywica och Danowski (2008), men under 2005 började man satsa för att nå ut till en större skala av användare. Facebook växte därefter snabbt och blev år 2007 tredje populäraste sajten med över 22 miljoner unika besökare och 15 biljoner sidvisningar. (Freiert, 2007)
Anledningen till att jag ville skriva denna essä är för att Facebook har blivit så stor och alla pratar om det. Något som jag vill ta reda på är hur detta webb community påverkar oss i vår vardag och vad det kan ha för konsekvenser för oss som personer. Jag har val att rikta min mig på unga människor, den så kallade nät-generationen (Tapscott, 1998).
Så därför lyder min frågeställning så här:
Hur påverkas unga av sociala nätverk?
Användandet av Sociala media
I en undersökning av Lenhart (2009, s.1) visar hon statistik om användningen av sociala medier bland vuxna i USA. Hon skriver att det fokuseras mycket på barn och unga vuxna som användare av sociala nätverk, medan vuxna utgör den största delen av användare. Men enligt statistik som hon visar upp så är det ändå de unga som har större sannolikhet att använda sig av sociala nätverk, med 75% av unga vuxna (18-24) gentemot bara 57 % av vuxna (25-34). Som Lenhart (2009, s.1) visar upp är kärnan av användarna av sociala nätverk de unga. Jones och Fox (2009, s.3) påvisar också att det är mest tonåringar och unga vuxna (18-32) som använder sig av internet för att kommunicera och underhållning. I deras undersökning så kommer de fram till att unga vuxna (18-32) i online aktiviteter använder sig 67% av dem sig av sociala nätverk.
Generation Y – Nät-generationen
Generation Y kallar Jones och Fox (2009) för Nät-generationen och åldersspannet är personer som är födda mellan 1977-1990. En annan definition av Tapscott (1998, s.3) är där han refererar Nät-generationen av barn som år 1999 kommer vara mellan åldrarna 2-22. Dessa människor har under sin uppväxt tagit del av den digitala utvecklingen och som Tapscott (1998) kallar sin bok för ” growing up digital” summerar detta mycket bra då många människor kommer i kontakt med teknologi i ung ålder. Just nu pågår det en kommunikations revolution hävdar Tapscott (1998, s.2) och detta formar människorna och världen vi lever i.
Som Turkle (1995, s.11) förklarar genom att ta upp ett exempel om sig själv att för ett decennium sedan så kallade hon datorn för ett andra jag. Man kan se det som en mer sluten relation mellan två personer; en person ensam med en maskin. Men om man ser till dator användningen idag ser den helt annorlunda ut. Turkle (1995, s. 11) visar upp att relationen som tidigare fanns mellan person och dator byts nu ut mot ett snabbt växande system av nätverk, som tillsammans kallas för internet. Detta kraftfulla medium kopplar samman miljontals människor i nya rum som förändrar vårt sätt att tänka, vår sexualitets natur, våra samhällsformer, själva våra identiteter.
Enligt Jones och Fox (2009) har grupperna tonåringar och generationen Y (internet användare 18-32 år) större sannolikhet att använda internet för underhållning och kommunikation med vänner och familj. Jonsson (2009, s 17) skriver om hur speciella rum skapas och genom dessa så skapas kommunikation mellan olika människor. Dessa rum bildar ett socialt nätverk i den virtuella världen.
Jonsson (2009, s. 11) definierar sociala rum som en plats där vi möter andra människor, där det skapas kontakt mellan individer. Det sociala rummens karaktärsdrag kan både förekomma virtuellt och fysiskt, och som exempel på detta tar Jonsson (2009, s.11) upp chattar, nätverk på internet, e-post och mobiltelefonen när det kommer till de virtuella rummen, och torg, park eller gaturum för de fysiska platserna.
Det som man kan se som Jonsson (2009, s.15-16) är att olika sociala nätverk skapar olika kapitel i det sociala rummet. Hon förklarar detta genom att nätverken får du möjlighet att umgås med människor som har liknande intressen, liknande uppfattningar eller befinner sig på samma plats. Precis dom Turkle (1995, s.11) som jag tidigare nämnt i texten är detta en kraftfullt medium där miljontals människor kopplas samman.
Vad påverkar?
Thulin (2004, s.14) hävdar att nu när allt fler människor har tillgång till att använda datorer så har det startats en debatt kring teknikens konsekvenser för människors sociala liv, och deras sätt att umgås med varandra. Som även Zuwica och Danowiski (2008 s. 3) skriver också Thulin om att det sker ett skifte i social kommunikation. Social nätverk framför allt kan man se ha förändrat ungdomars kommunikations mönster och hur de framställer sig både online och offline (Zuwica, Danowiski, 2008 s. 3).
Thulin (2004, s.16) skriver att det som ofta beskriver internet är en plats där människor lever ut sina personliga fantasier, spelar rollspel, diktar upp och experimenterar med sina identiteter. Den mån av identitet som finns på internet idag möjliggör att man kan låtsas vara någon annan än den man är. Jonsson (2009, s.16) tar upp Facebook som ett exempel över ett socialt nätverk där man får skapa sin egen profil och person. Som Thulin (2004) tidigare har tagit upp så stämmer även Jonsson (2009) in i att det kan skilja sig i det man lägger upp på sin profil, och hur man är i den fysiska världen. Jonsson hävdar att många lägger på en social och positiv framtoning i den virtuella världen medan de inte klarar av dessa sidorna i den fysiska världen. Internets anonymitet kan därför vi viss mån som denna hjälpa till att förbättra självförtroendet. (Zuwica, Danowiskij (2008, s.5).
Det råder inga tvivel om att delar av världens befolkning så har internet fått en stor betydelse för socialkommunikation, och enligt Thulin (2004, s.15) råder många oenigheter om hur detta egentligen påverkar människors kontaktmönster socialt och geografiskt och vad detta skulle innebära för samhället på lång sikt. Thulin svara på detta genom att ta en vanlig hypotes som är att internet framväxten av virtuella gemenskaper ger upphov till geografiskt allt mer uttänjda sociala kontaktmönster. Thulin (2004, s.15) skriver också att den virtuella gemenskapen antas från den traditionella platsbaserade vara befriad från rumsliga restriktioner och från kopplingar till den plats människor bor och vistas. Den geografiska närhet som förr var en förutsättning för social samvaro, är i dagens samhälle inget hinder, då människor knyts samman och kan mötas på nätet.
Vissa ser denna nya gemenskap över nätet som något som kommer knyta människor närmare varandra medan andra ser det som en utveckling mot social isolering. Så det finns en oro i samhället när det handlar om våra barn och ungdomar skriver Thulin (2004, s.22) och hur mycket tid de ägnar vid sina datorer. Aktiviteter så som spel, chatta, eller surfa på nätet nedvärderas gentemot mer ”meningsfulla” fritidssysselsättningar som att umgås med kompisar, spela fotboll eller dylikt, blir lidande. Thulin (2004, s.22) förklarar att allt fler väljer att sitta framför dator och gör prioriteringar bland aktiviteterna utanför bostaden. Detta ses av många som negativt och leder till en ökad utveckling mot social isolering, och på sikt försämrad livskvalitet för individen.
Precis som Tapscott (1998, s.114) skriver så skiljer sig inte nätgenerationen sig ifrån sina föräldrar i den mån att de måste vara många olika saker för olika personer. Det finns hela tiden saker som måste göras och kräver deras uppmärksamhet. Thulin (2004, s.22) konstaterar att ungdomar ägnar mycket av sin fria tid i hemmet där tv-tittande och konsumtion av massmedier har en central plats. Ungdomarnas egna datorer kan då i viss mån fylla samma funktion som tv:n gör. Som Tapscott (1998, s.114) förklarar kan datoranvändningen vara avkopplande. Men som allting finns det olika sidor av allt, vissa tycker att det är avslappnande att sitta framför internet medan andra tycker att tiden bara rinner iväg och de känner sig stressade över det.
Individen
Som tidigare har nämnts så har sociala nätverk förändrat ungdomars kommunikationsmönster och hur de framställer sig själva både online och offline (Zuwica, Danowiski 2008, s.3). Lenhart och Madden (2007, s. 1) tar upp att det kan vara en omvälvande tid under tonåren och psykologer har konstaterat att under denna period sker identitetsbildning och rollutveckling. När vi är ute i olika situationer på nätet måste vi visa aspekter om vilka vi är och detta skriver Tuson och Lajuen (2009, s. 2) är inte alltid det lättaste. Detta påverkar individen i den mån att de måste välja vad de vill berätta om sig själva beroende på vilka sociala normer och förväntningar som finns i situationen.
Zuwica och Danowiskij (2008, s.3) skriver att eftersom många ungas liv består av online komponenter så är det viktigt att förstå det viktiga i användarnas självpresentation, och hur detta påverkar deras online status, och hur psykologiska egenskaper så som social kompetens och självförtroende kan gå han i hand med online och offline popularitet.
Som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp genom att nämna en studie gjord av J, White år 2005. Denna studie ledde till att man kom fram till att användarna på samma sätt som i skolan kunde uppnå social status. Det som menas med detta är att det är möjligt att bli populär online, och att karaktärsdragen för popularitet i skolan offline även finns online. Karaktärsdragen som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp som kan bidra till användarpopularitet ökas är ”The Wall” del av Facebook profilen där andra användare kan lämna meddelanden. En annan är vän listan, som visar hur många vänner användaren har och användarens koppling till vänner på andra skolor. En tredje bidragande anledning skulle kunna vara möjligheten att gå med i grupper eller klubbar, och även upplandningen av bilder, intressen, kontaktinformation eller unik information om användaren.
Sociala nätverkssidor tilltalar unga skriver Lenhart och Madden (2007, s. 1 part 1 ) eftersom den infattar många online verktyg och underhållning som de tycker om. Men för att kunna ta del av förmånerna av socialiseringen och skaffa nya vänner, avslöjar ungdomarna information om sig själva. Lenhart och Madden (2007, s.2) förklara detta med att vara något som normalt används vid en stegvis offline lära-känna-dig process. (namn, skola, personliga intressen o.s.v.) På sociala nätverkssidor läggs denna informationen upp online, och kan ses av vem som helst.
Sociala nätverk är inte de första som får kritik bland föräldrar och i en studie som Lenhart och Madden (2004, s.2) gjorde 2000, tiden före sociala nätverk, rapporterades det att 57% av föräldrarna var oroliga att främlingar kan kontakta deras barn. Lenhart och Madden (2004, s.2) har också frågat ungdomar i sin studie vad de gör för val i den information som de lägger upp. Och svaret blev att det spelade stor roll på kontexten i utbytet av informationen.
Diskussion:
Jag är själv en del av Nät-generationen och har under större delen av min uppväxt använt en dator. Och jag tycker, som Turkle (1995, s.11), att datorn är som ett andra jag. Mitt användande av datorn har blivit mycket mer utåtriktad allt eftersom jag blivit äldre. När man var yngre ägnade man sig mer år spel och underhållning, både på och utanför internet. Nu när jag är äldre så kan man säga att datorn blivit mitt ansikte utåt, jag använder mig av sociala nätverk med min personliga profil, på onlinespel har jag en avatar som får representera mig utåt.
Det som gör internet och de sociala nätverken är att de är ett så otroligt grenverk av kontakter mellan olika människor. Detta gör att jag kan hitta nästa vem som helst av gamla barndomsvänner, nuvarande jobbarkompisar m.m. Det är skönt att kunna samla alla människor på ett ställe det är det som är så praktiskt med nätverken. Men om man ska se det från ett kritsikt perspektiv så skulle jag säga att relationerna som man har på internet känns mer flyktiga, efter som man själv och den man pratar med inte befinner sig på samma fysiska plats.
Sedan kan jag se problem med den relativa anonymiteten som finns ute på internet som säker finns infiltrerad på de sociala nätverken också. Det känns konstigt att många framställer sig helt annorlunda när de är ute på internet. Att man måste gömma en del av sig själv för att passa in i de sociala normerna så inte någon konflikt uppstår. Detta sättet att vara över internet kan kanske påverka oss som tonåringar, och på olika sätt förändra framtida beteendemönster på internet. Som Zuwica och Danowiski (2008, s.3) skriver så håller ungdomars kommunikationsmönster på att ändra sig. Man kan fråga sig om det kommer bli till det bättre? Jag tror inte att vi kommer bli minde sociala av att använda sociala nätverk, men vi kommer nog att uppskatta de fysiska mötena mer än förut tror jag.
Beroendet som jag tror uppkommer i kontakt med sociala nätverk som Facebook är den mänskliga egenskapen nyfikenhet. Det är den som gör att vi tycker om att använda sociala nätverk och gör att vi fortsätter använda dem. Tyvärr har jag inget belägg för denna informationen, men av egen erfarenhet och diskussion med andra kommit fram till att nyfikenhet har en central roll. Jag tror att det finns någonting inom oss som gör att vi tycker om att vara uppdaterade i vad andra människor gör. Det är en av anledningarna som jag tror att Facebook har fått så stort genombrott. Jag kan skriva inlägg om vad jag gör just nu, och andra kan se det och kommentera. I den här situationen tror jag att det finns två olika drivkrafter inom oss. Det första är att vi tycker om att få uppmärksamhet, genom att lägga upp något vi tycker är intressant och få feedback på det. Vi tycker om att få feedback, det spelar ingen roll om den är positiv eller negativ för hur som helst har man fått uppmärksamheten man ville ha.
Men när går denna nyfikenhet över till ett beroende? Jag skulle nog säga att det är när man inte är online och känner sig frustrerad över att inte vara online. Vilket jag personligen upplevt efter att det har inträffat något kul och man vill veta mer. Så man kan säga att nyfikenheten har sin baksida i att man blir känslomässigt fast och att detta i sin tur leder till frustration och rent ut sagt ångest. Ångest är kanske inte den känslan som kommer i första hand, men kanske uppkommer som något sekundärt. Att man på olika sätt skjutit upp saker runt om kring sig till sett senare tillfälle som sedan kommer tillbaka och biter en i svansen. Det är ens eget ansvar att ha så pass mycket diciplin på sig själv så att man inte låter detta gå till överdrift. Det kan nog vara svårt för speciellt yngre att ta sig i kragen och göra det som måste göras.
Slutsats:
Det som man kan dra som slutsats här är att communityn påverkar oss mer än vad vi kanske tror. Jag tror att eftersom detta fenomen har blivit en så stor del av våra liv så måste den påverka oss på något sätt, sedan är det från person till person hur det visar sig, och även socialgrupp. Men på ett eller annat sätt värdesätter vi användningen av de social communityn, annars hade det inte blivit så populärt som det är idag. Men som det är med allt så finns det både negativa och positiva sidor också även här. Människor kopplas samman, och kontakter knyts över hela världen. Jag tror att sådana här kontakter är viktiga då de ger oss möjligheter att utforska människorna runt oss, även om dessa relationer ibland ses som mindre värda gentemot ansikte-ansikte kommunikation. Dock i dagens samhälle pågår en kommunikationsform och man ska kanske inte underskatta detta nya sätt att kommunicera.
Källor:
Freiert, M. (2007). Facebook now ranked 3rd in page views; Myspace down nearly 20%.
[Elektronisk] Complete, Inc. Tillgängligt http://blog.compete.com/2007/09/11/Facebookthird-biggest-site-page-views-Myspace- down/ [2009-12-30]
Jonsson, P (2009). Offentliga rum och utsuddade identitetsbegrepp – en resa mellan det virtuella och de fysiska i tid och otid.. SLU, Sveriges lantbruktsuniversitet. Anarp.
Jones, S & Fox, S (2009). Generations online in 2009.
Pew Internet and American Life Project Report.
Lenhart, A. & Madden, M. (2007). Teens, privacy, & online social networks – how teems manage their online identities and personal information in the age of Myspace.
Pew Internet and American Life Project Report.
[Tillgänglig] http://www.pewinternet.org/pdfs/PIP_Teens_Privacy_SNS_Report_Final.pdf [2009-12-30]
Tapscott, D. (1998). Growing upp digital – the rise of the net generation.
The McGraw-Hill, inc. New York
Turkle, S. (1995) Leva.Online. Massachusetts institute of Technology. Stockholm, Norstedts Förlag Ab.
Tosun, L,P, Lajunen, T (2009) Does internet use reflect your personality? Relationship between Eysenck´s personality dimensions and internet use. Computer in Human behavior, Elsevier
Zuwica, J. & J. (2008) The faces of facebookers: Investigating social enhancement and social compensation hypotheses; predicting FacebookTM and offline popularity from sociabiliy and self-estem, and mapping the meaning of popularity with semantic networks. Journal of computer-mediated communication.
Reviews:
Review magnus:
För det första tycker jag att ditt sätt att skriva är mycket lättläst och man kan mycket bra hänga med i texten. Jag tycker att du har en bra röd tråd genom hela essä, och allt som du tar upp känns som att de ligger på rätt plats i essän. Det är roligt att du har hittat så många källor trots att det är ett relativt nytt fenomen. Det är bra att du i början specificerar inriktningen på din essä i att den vinklar sig emot hur vi interagerar över internet. Det är ett intressant ämne sociala media, och det är så mycket mer under ytan än vad jag som vanlig användare ser. Även i hur mycket vi egentligen påverkar utan att kanske veta om det.
Som sagt det är kul att få veta mer om marknadsförning och hur den ter sig i nya former, jag tycker att du gjort ett bra jobb, och essän är verkligen intressant hela vägen igenom. Det är intressant i den månen att du tar upp mycket om oss användare och vilka krav vi har på reklam idag, och att vi gör det allt svårare, men kanske lockar fram mer uppfinningsrikedom hos medieskaparna. Detta har vi nytta av sedan när vi kommer ut på marknaden, i och med att vi har förståelsen för vilket kraftfullt verktyg sociala medier är och användarens roll i det hela.
Den finns en vetenskaplig artikel som kommer ifrån ”Computer in Human Behavior” som heter ”Who interacts on the web?: The intersections of users personaity and social media use”. Den hade kanske varit intressant i det här sammanhanget då den handlar om hur den användar-genererad webben användares personligheter får dem att medverka i denna nya form av media. Och vad detta kan ha för påverkan när man som företag ska ge sig ut i mediaträsket. Den finns att hitta på sciencedirect.
Correa, T, Willard Hinsley, A, Zúñiga H (2009) Who interacts on the web?: The intersections of users personaity and social media use. Computers in human behavior, Elsevier.
Review marcus
Tycker att det är en trevlig touch att du skriver personligt, och det bidrar mycket till att en text inte blir jobbig att läsa. Jag tycker att det är bra att du ger ut handfasta tips till de som är med i ett band om hur de kan gå tillväga när det vill använda sociala medier för att promota sig. Essän är mycket informativ och jag tycker att den täcker bra det man behöver veta om man ska börja använda twitter vid marknadsförning. Jag tycker att du har en bra röd tråd genom hela essän som du på ett bra sätt får genom att hela tiden knyta tillbaka till huvudämnet musik.
Jag tycker att det är en intressant essä eftersom att jag inte har förstått mig på twitter och hur det bilvit så stort. Men Twitter erbjuder många möjligheter till marknadsföring, och jag kan nu bättre se det bra med Twitter, och det som gör det unikt. Jag tycker också att det är bra att du i slutsatsen tar in dina egna åsikter vilket ger ett bra bidrag till essän.
Helheten tycker jag är mycket bra på din essä, och jag tycker att jag lärde mig nått nytt vilket visar på att den är intressant och lätt att ta till sig.
Var ute och googlade runt och hittade den här: du kanske redan vet om den men jag tyckte att det var smart. Ett sätt att distribuera musik, hitta eller dela med sig av musik på twitter med Twisten.se. Kan hitta musik och dela med sig musik över hela jorden.
URK!
Green Birdies
De ser nästan odskefulla ut :D
3D animering. Första.
Essä- Nät communities påverkan
Essä – påverkan Nät-communitys
Inledning:
Populariteten för sociala communitys har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Facebook är en av de största som finns, och har i december 2009 över 350 miljoner användare världen över. (Wikipedia a, 2009) Communityn skapas 2004 av en student vid namn Mark Zuckerberg och var från början en nätgemenskap för bara Harvard studenter, men expanderade snabbt för att sedan innefatta fler amerikanska universitet. (Zywica, Danowski, 2008) Från början var Facebook tänkt för bara studenter skriver Zywica och Danowski (2008), men under 2005 började man satsa för att nå ut till en större skala av användare. Facebook växte därefter snabbt och blev år 2007 trejde populäraste sajten med över 22 miljoner unika besökare och 15 biljoner sidvisningar. (Freiert, 2007)
Anledningen till att jag ville skriva denna essä är för att Facebook har blivit så stor och alla pratar om det. Något som jag vill ta reda på är hur detta webb community påverkar oss i vår vardag och vad det kan ha för konsekvenser för oss som personer. Jag har val att rikta min mig på unga människor, den så kallade nät-generationen (Tapscott, 1998). Jag utifrån några frågor vill jag ta reda på hur de känner inför Facebook, och om de känner någon press av att inte alltid vara online.
Så därför lyder min frågeställning så här:
Hur påverkas unga av sociala nätverk?
Användandet av Sociala
I en undersökning som Lenhart (2009, s.1) visar hon statistik om användningen av sociala medier bland vuxna i USA. Hon skriver så här att det fokuseras mycket på barn och unga vuxna som användare av sociala nätverk, medan vuxna utgör den största delen av användare. Men enligt statistik som hon visar upp så är det ändå de unga som har större sannolikhet att använda sig av sociala nätverk, med 75% av unga vuxna (18-24) gentemot bara 57 % av vuxna (25-34). Som Lenhart (2009, s.1) visar upp är kärnan av användarna av sociala nätverk de unga. Jones och Fox (2009, s.3) påvisar också att det är mest tonåringar och unga vuxna (18-32) som använder sig av internet för att kommunicera och underhållning. I deras undersökning så kommer de fram till att unga vuxna (18-32) i online aktiviteter använder sig 67% av dem sig av sociala nätverk.
Generation Y – Nät-generationen
Generation Y kallar Jones och Fox (2009) för Nät-generationen och åldersspannet är personer som är födda mellan 1977-1990. En annan definition av Tapscott (1998, s.3) är där han refererar Nät-generationen av barn som år 1999 kommer vara mellan åldrarna 2-22. Dessa människor har under sin uppväxt tagit del av den digitala utvecklingen och som Tapscott (1998) kallar sin bok för ” growing upp digital” summerar detta mycket bra att många människor kommer i kontakt med teknologi i ung ålder. Just nu pågår det en kommunikations revolution hävdar Tapscott (1998, s.2) och detta formar människorna och världen vi lever i.
Som Turkle (1995, s.11) förklarar genom att ta upp ett exempel om sig själv att för ett decennium sedan så kallade hon datorn för ett andra jag. Man kan se det som en mer sluten relation mellan två personer; en person ensam med en maskin. Men om man ser till dator användningen idag ser den helt annorlunda ut. Turkle (1995, s. 11) visar upp att relationen som tidigare fanns mellan person och dator byts nu ut mot ett snabbt växande system av nätverk, som tillsammans kallas för internet. Detta kraftfulla medium kopplar samman miljontals människor i nya rum som förändrar vårt sätt att tänka, vår sexualitets natur, våra samhällsformer, själva våra identiteter.
Enligt Jones och Fox (2009) har grupperna tonåringar och generationen Y (internet användare 18-32 år) större sannolikhet att använda internet för underhållning och kommunikation med vänner och familj. Jonsson (2009, s 17) skriver om hur speciella rum skapas och genom dessa så skapas kommunikation mellan olika människor. Dessa rum bildar ett socialt nätverk i den virtuella världen.
Jonsson (2009, s. 11) definierar sociala rum som en plats där vi möter andra människor, där det skapas kontakt mellan individer. Det sociala rummens karaktärsdrag kan både förekomma virtuellt och fysiskt, och som exempel på detta tar Jonsson (2009, s.11) upp chattar, nätverk på internet, e-post och mobiltelefonen när det kommer till de virtuella rummen, och torg, park eller gaturum för de fysiska platserna.
Det som man kan se som Jonsson (2009, s.15-16) är att olika sociala nätverk skapar olika kapitel i det sociala rummet. Hon förklarar detta genom att nätverken får du möjlighet att umgås med människor som har liknande intressen, liknande uppfattningar eller befinner sig på samma plats. Precis dom Turkle (1995, s.11) som jag tidigare nämnt i texten är detta en kraftfullt medium där miljontals människor kopplas samman.
Vad påverkar?
Thulin (2004, s.14) hävdar att nu när allt fler människor har tillgång till att använda datorer så har det startats en debatt kring teknikens konsekvenser för människors sociala liv, och deras sätt att umgås med varandra. Som även Zuwica och Danowiski (2008 s. 3) skriver också Thulin om att det sker ett skifte i social kommunikation. Social nätverk framför allt kan man se ha förändrat ungdomars kommunikations mönster och hur de framställer sig både online och offline (Zuwica, Danowiski, 2008 s. 3).
Thulin (2004, s.16) skriver det som ofta beskriver internet är en plats där människor lever ut sina personliga fantasier, spelar rollspel, diktar upp och experimenterar med sina identiteter. Den mån av identitet som finns på internet idag möjliggör att man kan låtsas vara någon annan än den man är. Jonsson (2009, s.16) tar upp Facebook som ett exempel över ett socialt nätverk där man får skapa sin egen profil och person. Som Thulin (2004) tidigare har tagit upp så stämmer även Jonsson (2009) in i att det kan skilja sig i det man lägger upp på sin profil, och hur man är i den fysiska världen. Jonsson hävdar att många lägger på en social och positiv framtoning i den virtuella världen medan de inte klarar av dessa sidorna i den fysiska världen. Internets anonymitet kan därför vi viss mån som denna hjälpa till att förbättra självförtroendet. (Zuwica, Danowiskij (2008, s.5).
Det råder inga tvivel om att delar av världens befolkning så har internet fått en stor betydelse för socialkommunikation, och enligt Thulin (2004, s.15) råder många oenigheter om hur detta egentligen påverkar människors kontaktmönster socialt och geografiskt och vad detta skulle innebära för samhället på lång sikt. Thulin svara på detta genom att ta en vanlig hypotes som är att internet framväxten av virtuella gemenskaper ger upphov till geografiskt allt mer uttänjda sociala kontaktmönster. Thulin (2004, s.15) skriver också att den virtuella gemenskapen antas från den traditionella platsbaserade vara befriad från rumsliga restriktioner och från kopplingar till den plats människor bor och vistas. Den geografiska närhet som förr var en förutsättning för social samvaro, är i dagens samhälle inget hinder, då människor knyts samman och kan mötas på nätet.
Vissa ser denna nya gemenskap över nätet som något som kommer knyta människor närmare varandra medan andra ser det som en utveckling mot social isolering. Så det finns en oro i samhället när det handlar om våra barn och ungdomar skriver Thulin (2004, s.22) och hur mycket tid de ägnar vid sina datorer. Aktiviteter så som spel, chatta, eller surfa på nätet nedvärderas gentemot mer ”meningsfulla” fritidssysselsättningar som att umgås med kompisar, spela fotboll eller dylikt, blir lidande. Thulin (2004, s.22) förklarar att allt fler väljer att sitta framför dator och gör prioriteringar bland aktiviteterna utanför bostaden. Detta ses av många som negativt och leder till en ökad utveckling mot social isolering, och på sikt försämrad livskvalitet för individen.
Precis som Tapscott (1998, s.114) skriver så skiljer sig inte nätgenerationen sig ifrån sina föräldrar i den mån att de måste vara många olika saker för olika personer. Det finns hela tiden saker som måste göras och kräver deras uppmärksamhet. Thulin (2004, s.22) konstaterar att ungdomar ägnar mycket av sin fria tid i hemmet där tv-tittande och konsumtion av massmedier har en central plats. Ungdomarnas gena datorer kan då i viss mån fylla samma funktion som tv:n gör. Som Tapscott (1998, s.114) förklarar kan datoranvändningen vara avkopplande. Men som allting finns det olika sidor av allt, vissa tycker att det är avslappnande att sitta framför internet medan andra tycker att tiden bara rinner iväg och de känner sig stressade över det.
Individen
Om tidigare har nämnts så har sociala nätverk har förändrat ungdomars kommunikationsmönster och hur de framställer sig själva både online och offline (Zuwica, Danowiski 2008, s.3) Lenhart och Madden (2007, s. 1) tar upp att det kan vara en omvälvande tid under tonåren och psykologer har konstaterat att under denna period sker identitetsbildning och rollutveckling. När vi är ute i olika situationer på nätet måste vi visa aspekter om vilka vi är och detta skriver Tuson och Lajuen (2009, s. 2) är inte alltid det lättaste. Detta påverkar individen i den mån att de måste välja vad de vill berätta om sig själva beroende på vilka sociala normer och förväntningar som finns i situationen.
Zuwica och Danowiskij (2008, s.3) skriver att efter som många ungas liv består av online komponenter så är det viktigt att förstå det viktiga i användarnas självpresentation, och hur detta påverkar deras online status, och hur psykologiska egenskaper så som social kompetens och självförtroende kan gå han i hand med online och offline popularitet.
Som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp genom att nämna en studie gjord av J, White år 2005. Denna studie ledde till att man kom fram till användarna på samma sätt som i skolan kunde uppnå social status. Det som menas med detta är att det är möjligt att bli populär online, och att karaktärsdragen för popularitet i skolan offline även finns online. Karaktärsdragen som Zuwica och Danowiskij (2008, s.9) tar upp som kan bidra till användarpopularitet ökas är ”The Wall” del av Facebook profilen där andra användare kan lämna meddelanden. En annan är vän listan, som visar hur många vänner användaren har och användarens koppling till vänner på andra skolor. En tredje bidragande anledning skulle kunna vara möjligheten att gå med i grupper eller klubbar, och även upplandningen av bilder, intressen, kontaktinformation eller unik information om användaren.
Sociala nätverkssidor tilltalar unga skriver Lenhart och Madden (2007, s. 1 part 1 ) eftersom den infattar många online verktyg och underhållning som de tycker om. Men för att kunna ta del av förmånerna av socialiseringen och skaffa nya vänner, avslöjar ungdomarna information om sig själva. Lenhart och Madden (2007, s.2) förklara detta med att vara något som normalt används vid en stegvis offline lära-känna-dig process. (namn, skola, personliga intressen o.s.v.) På sociala nätverkssidor läggs denna informationen upp online, och kan ses av vem som helst.
Sociala nätverk är inte de första som får kritik bland föräldrar och i en studie som Lenhart och Madden (2004, s.2) gjorde 2000, tiden före sociala nätverk, rapporterades det att 57% av föräldrarna var oroliga att främlingar kan kontakta deras barn. Lenhart och Madden (2004, s.2) har också frågat ungdomar i sin studie vad de gör för val i den information som de lägger upp. Och svaret blev att det spelade stor roll på kontexten i utbytet av informationen.
Diskussion:
Jag är själv en del av Nät-generationen och har under större delen av min uppväxt använt en dator. Och jag skulle också som Turkle (1995, s.11) att datorn är som ett andra jag. Mitt användande av datorn har blivit mycket mer utåtriktad allt eftersom jag blivit äldre. När man var yngre ägnade man sig mer år spel och underhållning, både på och utanför internet. Nu när jag är äldre så kan man säga att datorn blivit mitt ansikte utåt, jag använder mig av sociala nätverk med min personliga profil, på onlinespel har jag en avatar som får representera mig utåt.
Det som gör internet och de sociala nätverken är att de är ett så otroligt grenverk av kontakter mellan olika människor. Detta gör att jag kan hitta nästa vem som helst av gamla barndomsvänner, nuvarande jobbarkompisar m.m. Det är skönt att kunna samla alla människor på ett ställe det är det som är så praktiskt med nätverken. Men om man ska de det från ett kritsikt perspektiv så skulle jag säga att relationerna som man har på internet känns mer flyktiga, efter som man själv och den man pratar med inte befinner sig på samma fysiska plats.
Sedan kan jag se problem med den relativa anonymiteten som finns ute på internet som säker finns infiltrerad på de sociala nätverken också. Känns konstigt att många framställer sig helt annorlunda när de är ute på internet. Att man måste gömma en del av sig själv för att passa in i de sociala normerna så inte någon konflikt uppstår. Detta sättet att vara över internet kan kanske påverka oss som tonåringar, och på olika sätt förändra framtida beteendemönster på internet. Som Zuwica och Danowiski (2008, s.3) skriver så håller ungdomars kommunikationsmönster på att ändra sig. Man kan fråga sig om det kommer bli till det bättre? Jag tror inte att vi kommer bli minde sociala av att använda sociala nätverk, men vi kommer nog att uppskatta de fysiska mötena mer än förut tror jag.
Beroendet som jag tror uppkommer i kontakt med sociala nätverk som Facebook är den mänskliga egenskapen nyfikenhet. Det är den som gör att vi tycker om att använda sociala nätverk och gör att vi fortsätter använda dem. Tyvärr har jag inget belägg för denna informationen, men utifrån frågorna som jag skickade ut till några medstudenter visar det på en stor del av varför vi använder de sociala nätverken. Jag tror att det finns någonting inom oss som gör att vi tycker om att vara uppdaterade i vad andra människor gör. Det är en av anledningarna som jag tror att Facebook har fått så stort genombrott. Jag kan skriva inlägg om vad jag gör just nu, och andra kan se det och kommentera. I den här situationen tror jag att det finns två olika drivkrafter inom oss. Det första är att vi tycker om att få uppmärksamhet, genom att lägga upp något vi tycker är intressant och få feedback på det. Vi tycker om att få feedback det spelar ingen roll om den är positiv eller negativ för hur som helst har man fått uppmärksamheten man ville ha.
Men när går denna nyfikenhet över till ett beroende? Jag skulle nog säga att det är när man inte är online och känner sig frustrerad över att inte vara online. Vilket jag personligen upplevt efter att det har inträffat något kul och man vill veta mer. Så man kan säga att nyfikenheten har sin baksida i att man blir känslomässigt fast och att detta i sin tur leder till frustration och rent ut sagt ångest. Ångest är kanske inte den känslan som kommer i första hand, men kanske uppkommer som något sekundärt. Att man på olika sätt skjutit upp saker runt om kring sig till sett senare tillfälle som sedan kommer tillbaka och biter en i svansen. Det är ens eget ansvar att ha så pass mycket diciplin på sig själv så att man inte låter detta gå till överdrift. Det kan nog vara svårt för speciellt yngre att ta sig i kragen och göra det som måste göras.
Källor:
Freiert, M. (2007). Facebook now ranked 3rd in page views; Myspace down nearly 20%.
[Elektronisk] Complete, Inc. Tillgängligt http://blog.compete.com/2007/09/11/Facebookthird-biggest-site-page-views-Myspace- down/ [2009-12-30]
Jonsson, P (2009). Offentliga rum och utsuddade identitetsbegrepp – en resa mellan det virtuella och de fysiska i tid och otid.. SLU, Sveriges lantbruktsuniversitet. Anarp.
Jones, S & Fox, S (2009). Generations online in 2009.
Pew Internet and American Life Project Report.
Lenhart, A. & Madden, M. (2007). Teens, privacy, & online social networks – how teems manage their online identities and personal information in the age of Myspace.
Pew Internet and American Life Project Report.
[Tillgänglig] http://www.pewinternet.org/pdfs/PIP_Teens_Privacy_SNS_Report_Final.pdf [2009-12-30]
Tapscott, D. (1998). Growing upp digital – the rise of the net generation.
The McGraw-Hill, inc. New York
Turkle, S. (1995) Leva.Online. Massachusetts institute of Technology. Stockholm, Norstedts Förlag Ab.
Tosun, L,P, Lajunen, T (2009) Does internet use reflect your personality? Relationship between Eysenck´s personality dimensions and internet use. Computer in Human behavior, Elsevier
Zuwica, J. & J. (2008) The faces of facebookers: Investigating social enhancement and social compensation hypotheses; predicting FacebookTM and offline popularity from sociabiliy and self-estem, and mapping the meaning of popularity with semantic networks. Journal of computer-mediated communication.
